|
Kartläggningen av hamnen i Gamlakarleby
år 1763 Geographisk Charta öfver Gamla Carleby Stads Hamn och Segelled, belägen uti Österbotns Höfdinge döme, afmätt enligt Wälborne Herr Lagman, och V. Landshöfdingen Joh.N.Mathesii Respective Ordres, under Den 12 Martii år 1763. af Jonas Cajanus. Transport Charta öfwer Gamla Carleby stads ägor, uti Situation tagne, jämte en del af Stadsens Hamn och Segel Leden, belägen uti Österbotns Höfdinge döme, afmätt Enligt Hög vederbörlig befallning, under den 12 Martii 1763, och sedan af den 18. Augs. 1766. af undertecknad. Det öfriga är af Sochne Chartan afcopierat af Jonas Cajanus. Till ödmiukt följe af Wählborne Lagman och V. Landshöfdingen Herr Joh. N. Mathesii respective Ordres under den 12 Martii innevarande Åhr, at afmäta och noga beskrifva beskaffenheten af Gamla Carleby Stads hamn och inlopp, med de synlige Skiär på alla sidor, grund och klippor med mera, som den 12 April och följande dagar charterades, uti Österbotns Höfdinge döme, och Uhleåborgs Södra Fögderie är belägen. Efter föregången behörig kundgiörelse instälte sig å tid och ort föresatte: underskrefven Landtmätare, och Fullmächtigen ifrån Nykarleby Stad, Handelsman Herr Henric Nyman, Råd och Handelsman Herr And: Winsten ifrån Jacobstad, och Handelsman herr Joh: Sneckendahl. Likaledes infant sig Handelsman Herr Henr: Pelander, och under förrättningens tiden Styrmannen Joh: Kort ifrån Gamla Carleby Stad, alla tillförordnade Fullmächtige. Och blef förrättadt, som följer: GamleCarleby stads Sund Lit: A förekommer at nämnas, hvarefter Last-båtar flyta till Stadsens Redd, Lit: B uti medelmåttigt vatn med 3 fots diupgående. Därnäst är Byggningsplatsen för större och mindre Fartyg på Halcokari kringflutne holma, hvarifrån de afgå oskadde på 10 a 12 fots vatudiup, Som Chartan närmare utvisar, och betecknas med Lit. C. Härvid erhindrade Gamlekarleby Stads Fullmächtigen, at denne Byggningsplan är allenast 4000 alnar ifrån Staden aflägsen. Vidare uptogs Stadsens vinter hamn hvarest Bråbäncken och Dictaller äro upbygde hvilka på Chartan under Lit. D finnas, och är inom prickningen 10 a 12 fots diuplek. Vid Lit. E är på wästra sidan 15 fots vatn emot Sanden, där Remmaren står, och gent emot En sten, hvarest remas, som är 17 fot vatn. Byggningsplanerne, Soldatskiär Lit. F. och Coustarviken Lit. G, utmärkte på Chartan, påbygges årligen större och mindre fartyg, till hvad diuplek för dem är tagen, beses Chartan . Ifrån Lit. E förekommer vidare Lit. H, en Remmare, hvarvid man Seglar till Lit. I, då man nyttiar farvatnet emellan utvista Segelleder på Chartan updragne, alt efter, som vinden sig fogar, ända fram till Bancken Lit. V och W. Härvid kommo alla Fullmächtige öfverelse, at Bancken enligt Chartan är uti giörligaste måtto aftagen, ock at tvärt öfwer den samma ei vore mera än 60 alnar, då å ömse sidor enligt Chartan utvises diupleken, hvarest årligen remmas på diupare stället, som nu war omöjeligt at Chartera. Det utsatte fortalet på Sandbanken är 13 fot, deremot Gamlakarleby stads Fullmächtigen påstod, at uti medellmåttigt vatn om Sommaren är 14 fots diuplek. När man kommit förbi Sandbanken vid Lit. K, så sträcker sig ena Segelleden emellan Trutklipporne Lit. L, och Lit. M, directe förbi Tanckar Lit. N, och Lillgrundet Lit. O, ut till Siös. Vidare andra Leden ifrån Lit. K emellan Trut Klippan Lit. L, och Trulökubben Lit. P, seglas emellan Trulögrundet Lit. Q, hvarest Boken är upsatt, och Ryssrå Lit. R. Härvid observeras allenast En hälla hvarpå remmaren står, Lit. S. då fahrvatnet sedan nyttias emellan Segellederne ut till Siös. Emellan Lit. Q Trulögrundet, och Lit. T Lerbodan är norraste Segelleden ut tilsiös. Vid Trulöskatan Lit. U är en liten hamn, som Chartan utvisar. Emellan Lit. L, och M. Trutklipporne och Lit. K är Anckar Sättningen af sandblandat Lergrund, hvarest diupgående Fartyg kunna ut och inn Lastas. De fartyg, som ankomma höstetiden, sen isen Lagt inom bancken, hafva tilfälle at Löpa å Bägge sijdor om Repskäret Lit. H, enligt de å Chartan utviste leder till säker winter hamn, inom Hwit Mera skiärs holmarne, Lit.Y, äfven ock till Yxspila Lit. Z. Härvid i achttages, at då man Ligger till anckars emellan Lit. M, Trutklippan, och Lit. K, kan man segla, enligt Chartans anvisning till Lit. Y, Hwitmera Skiärs hamn, inom Klädes klippan Lit. E. Staden har ock sin Lastagie plats på Reipskiären, hvarifrån seglas efter den å Chartan stående Segelleden, som är betecknad med Lit. A och B. Samma segelled nyttias äfven af mindre Fartyg genom Skärigården till 6 fots diupgående söder ut, genom Cronoby och Pedersöre Sochnars Skärigårdar. Lit. B och C Nyhamns Leden seglas ifrån Lit. C med 10 fots diupast Fartyg söder ut genom Pedersöre yttra byar. På Chartan igenfås ifrån Ordinarie Segelleden tecknade diupleker, emot sandbanckor, och annors grunt vatn, hvar emellan man kan framkomma, alt som vinden fordrar. Genom Coursen ifrån Bancken Lit. K, igenom Trutklipporne Lit. M och L, emellan Tankar Lit. N, och Lillgrundet Lit. O til Siös är nordvästlig. Likadeles ifrån Lit. K, emellan Trulögrundet Lit. Q, och Ryssrå Lit. R. N. N. W, och emellan Trulögrundet och Lerbodan, Lit. T, är general Coursen N.N.O. Plichtningen är skiedd ifrån isens öfra kantt, som varit öfver all 3 for tiok, under En ständig påstående kall Nordlig vind, som härstädes förosakat starckt utfall. Tanckar Lit. N, och Trulögrundet Lit. Q vid hvilka idkas strömings fiskerie, äro bägge tienlige Lots-platser. Trulö landet Lit. D, öfver all bevuxen med höggran skog, är hamnens betäckning för Nordlig vind. På alla upvista Segelleder, äro tienliga anckare grund, efter GamlaCarleby stads Fullmächtigens upgifwande. Utsatte numrer på Chartan beteckna farvatnets diuplek uti fot-tahl. Uti Beskrifningen har man ansedt onödigt widare at anföra, om hamns och inlops Situation än Chartan utvisar, hvarå uti giörligaste måtto des beskaffenhet är skildrat, i ansende till diupare och grundare vatn, med befintelige holmar, Skiär, grund och Klippor. Således befunnit, upläst och vidkändt, intyga af GamlaCarleby Stad, den 28 April 1763 Jonas Cajanus På GamlaCarleby Stads vägnar Henr. Pelander. Joh. Kortt |