Hamnarna i och farlederna till Gamlakarleby år 1763

 

Genom att klicka på de områden som är inramade med rött får du en delförstoring av kartorna i en särskild ruta! Genom att klicka på annat område får du fram hela kartan. Kartornas gemensamma punkt har utmärkts med en stjärna (Lit. K.). Man kan dock inte alldeles direkt föra ihop kartorna; den nordliga riktningen, till exempel, är en aning annorlunda.
	Karta över havsområdet utanför Gamlakarleby år 1763. Geographisk Charta öfver Gamla Carleby Stads Hamn och Segelled, belägen uti Österbotns Höfdinge döme, afmätt enligt Wälborne Herr Lagman, och V. Landshöfdingen Joh.N.Mathesii Respective Ordres, under Den 12 Martii år 1763. af Jonas Cajanus. Hela kartan Hela kartan i större format (962 x 1500 pix. 194 kb)
	Karta över Gamlakarleby stads marker och hamn 1763/66. Transport Charta öfwer Gamla Carleby stads ägor, uti Situation tagne, jämte en del af Stadsens Hamn och Segel Leden, belägen uti Österbotns Höfdinge döme, afmätt Enligt Hög vederbörlig befallning, under den 12 Martii 1763, och sedan af den 18. Augs. 1766. af undertecknad. Det öfriga är af Sochne Chartan afcopierat af Jonas Cajanus. Hela kartan Hela kartan i större format (962 x 1500 pix. 194 mb) Gamlakarleby stadsarkiv. Bild Tapio Väinölä.

Beskrivning av kartan:

Transporterna av varor från staden till redden (Lit. B) skedde med lastbåtar genom det tre fot (ca 1,2 m) djupa stadssundet (Lit. A). På reddens västra sida låg vinterhamnen (Lit. D) med sina reparationskajer (Bråbänk) och stolpar för angöring. Det fanns tre platser för skeppsbyggnad: Vedskär (Lit. C), Soldatskär (Lit. F) och Coustarviken (Lit. G).

Den med remmare (Lit E och H) utmärkta segelfarleden ut ur hamnen gick genom punkten Lit. I över sandnäset. Vid näset var djupet 13 fot (ca 3,9 m). Det djupaste stället mättes årligen upp och det märktes ut med remmare. Efter näset kunde man vid punkten Lit. K välja mellan två alternativa farleder. Huvudfarleden gick mellan Trutklipporna (Lit. L och M) förbi Tankar ut till havs. Den andra farleden gick mellan Trutklipporna och Trullökubben mot nordväst på området mellan Rysrå (Lit. R) och Trullögrundet (Lit. Q). De nordligaste farlederna gick vid sidan av Trullögrundet (Lit. Q). De mindre fartygen seglade till skärgården i Kronoby och Pedersöre socknar förbi Reipskär (Lit. A och B) eller längs "Nyhamns farled" (som börjar från Lit. C).

Enligt kartan fanns det bara en signalfyr (Båk) och den stod på Trullögrundet (Lit. Q). Det är värt att notera att fyren på Tankar inte har märkts ut fastän den enligt vissa uppgifter byggdes i mitten av seklet. Både Tankar och Trullögrundet omnämns som lämpliga lotsplatser.

Det framgår ur kartan att de största fartygen inte mera ens vid denna tid kunde ta sig över sandnäset utan man lossade och lastade dem vid en ankarplats som var belägen invid Trutklipporna. Detta gällde dock endast fartyg i saltlast, lasterna av styckegods kunde man åtminstone ännu år 1829 lossa i den egentliga hamnen. Det är möjligt att man använde den lilla hamnen (Lit. U), som var belägen i spetsen av Trullöudden, för samma ändamål. Även på Reipskär (Lit. A) fanns det en lastningsplats.

Vinterhamnarna var belägna bredvid "Mera Skär" (Nyhamn) (Lit. Y) och i Yxpila (Lit. Z).

Den ursprungliga texten i urkunden